skickamerapengar

Vi anade det, men vi trodde inte att de kunde vara sant! Men sa ar det. Sa vi far helt enkelt blogga pa ett hederligt och svenskt blogg.se. 

Vi ligger lite efter med uppdateringen, sa jag borjar dar vi slutade pa blogspot, med ankomst till Ulan Bator. 

Nar vi kom till UB kl 6.15 pa morgonen var vi ett gang fran taget som tog oss till Golden Gobi guesthouse. Vi var sjukt hungriga efter 5 dagar med nudlar och buljong sa dagen bestod i princip av lunch pa en vegan-resturang (vi har atit mer veg mat i Ub an nagonsin, trodde man det om Mongoliets huvudstad?!), nagra timmars powernap pa guesthouset och en Djingis Khan (mongols ol). Nasta dag gjorde vi de vanliga sevardigheterna som historiska museet, nagra tempel, lite statyer osv. Kl 16 satte vi oss i skolbanken hos organisationen Ger to Ger som anordnat en 6-dagars tur bland lite olika familjer ute pa stappen. Som forberedelse fick vi ga en introduktionskurs som vi tankte mest inneholl vilka aktiviteter vi skulle gora och sadar. Efter tva timmar gick vi tillbaka till vart boende, VETTskramda. Tjejen pa Ger to Ger hade namligen mycket grundligt forklarat hur vilkigt det var att folka nomadernas trat\ditioner och respektera deras normer, vanor osv. Vi skulle stalla fragor och svara pa mongolska, inte peka med tarna mot den religiosa sidan av jurtan, bara sitta pa den kvinnliga sidan, halsa pa mannen i familjen enligt en viss ritual med en tobaksflaska, ata upp samt dricka upp allt vi fick och bara ta emot saker med hoger hand osv osv osv... Hjalp tanke vi och oroade oss for att bli utkasta i oknen efter nagra timmar hos forsta familjen. Men men, vi tog oss upp i ottan dagen efter och akte taxi (som for ovrigt blaste oss pa pengar, bra borjan) till en busstation en bit utanfor centrum. I Mongoliet har man inte kommit sa langt att man har nummer pa sina bussar, man har bara ett namn (med deras bokstaver) sa vi virrade runt ett tag men hittade till slut bussen som skulle ta 5 timmar. Efter ca 3 tiummar stannade bussen och vi gick av for att hitta en toalett. Det gjorde vi... ett litet rangligt trabygge med ett litet hal i golvet. Helt underbart! Helt plotsligt kom en kille i var alder och ropar Ger to Ger! car! i drive! eller nagot i den stilen. Vi blev lite oroliga eftersom att vi inte hade akt i 5 timmar annu men han visar upp ett sms fran tjejen som egentligen skulle hamta oss dar det stod att hon var pa sjukhuset och en annan tjeje oversatte vad mongolen sa sa efter ett tag blev vi overtalade och hoppade in i bilen som akte ut i vildmarken med mongolska hitlistan pa hogsta volym.

Familj nummer 1 bestod av pappa herde, mamma herde och en 8 arig kille. Dessutom var det resan ett europeisktpar dar som vi kom att traffa lite under veckan. De hade blivit lika radda som oss efter introduktionkursen med de sa att vi kunde slappna av. Klumpen i magen lostes upp mer och mer under dagen. Familjen var helt underbar. De forsta dagarna fick vi erfara nagra turer pa kamelryggen, dricka airag (alkoholiserad hastmjolk), mjolkthe(varm mjolk,vatten och salt), mjolka hastar mm. Vilket liv. De lever knappt efter nagon klocka, det ar verkligen som att vrida tillbaka tiden. Och vilket landskap... Dag nr 3 skulle vi ta oss vidare till nasta familj pa kameler men da hade dom gatt ivag (men det var helt normalt!) sa vi fick aka motorcykel... pappa herde vid styret, jag i mitten och hanna bakom mig och vara tva stora ryggsackar pa sidorna. Det var ett under att det stackars fordonet holl! Och som folk skrattade nar vi kom farandes genom oknen (de fa manniskor vi passerade alltsa).

Hos familj nummer tva blev vi inbjudna till grannjurtan dar det bjods pa vodka sa det stod harliga till. Hos dem stannade vi bara en natt och dagen efter tryckte vi ihos oss 8 personer i en bil med plats for 3 stycken och akte over sanddynen till nasta familj. Dar traffade vi det europeiska paret igen och vi gjorde lite utflykter tillsammans. Det borjade blasa upp sa vi holl oss mesdadels inne i var jurta och drack the. Nasta dag gick jag och Hanna ut pa en promenad i omgivningen. Helt plotsligt kommer en flock hastar springandes precis framfor nasan pa oss. Det gar inte beskriva hur vackert det ar. Vi fick sjalva prova pa att sitta pa hastryggen och det gick battre an vad vi hade trott! Vi avslutade sista dagen med att mocka farbajs.

Vi ar nojda med dagarna ute pa stappen, specielt med upplevelserna hos familjen och de dagliga utflykterna. Det negativa var att det blev valdigt mycket dotid da man itne riktigt visste vad man skulle gora mer an att lasa bocker. I den forsta familjen pratade den lilla killen valdigt mycket engelska men i de andra familjerna fanns det nastan ingen engelska over huvud taget. Sa det var lite svart att bara sitta och smaprata. Vi ville ju inte heller stora deras dagsplan genom att borja gora massa egna utflykter sa vi hade lite myror i benen de sista dagarna.

Det forsta vi gjorde nar vi kom tillbaka till storstaden var att forundras over hur mycket folk det fanns, var det verkligen sa har mycket folk nar vi akte har ifran? Man blir helt virrig i bollen av att vara mitt ute i ingenstanns.
Efter en LANG dush gick vi och at PIZZA. Som hanna sager, den mongolska maten kommer nog aldrig sla igenom pa varldsmarknaden. De anvander inga kryddor och allt smakar ris, far och hast.

Det ar ett konstigt land Mongoliet. Nastan 50 % lever som nomader, men andra ar det ett land dar det byggs hoghus och kopcenter. Tittar man ut over UB ser man sovjetbyggnader, hoghus och tempel om vartannat. Under vara 10 dagar i Mongoliet har vi hunnit se manga sidor av landet och kommit fram till att det minst sagt ar ett konstigt land.

Pjuh, hoppas ni uppskattar romaner!
Kram Bisse och Hanna